Hej alla följare! Ni har blivit några fler än förra gången, det är ju mycket roligt och stimulerande. Nu blir det ett nytt år och det kommer att bli helt fantastiskt för Vrakat och de stränder som står under vårt beskydd. Vi kommer säkerligen också att få något stöd från något håll, så vi kan bygga upp en bra infrastruktur för projektet. Det behövs snyggt utformade uppsamlingsställen där ” vårdnadshavare” för sina adopterade kuststräckor kan lämna avfall och hämta nya kassar.
Att vraka är ju en gammal tradition här på västra Onsala, lite grand som att plocka svamp. Man har ögonen öppna för nya inslag i skogen eller på stranden. I skogen finns det ju både kantarell och flugsvamp att hitta. Det är detsamma på stränderna, det kan finnas en bräda av äkta ek och också mycket flugsvamp, förlåt plast.
Det är ju naturligtvis så att vrakarna har en dröm om att det skall ha flutit in ett skepp med en skattkista full med guldpengar, i alla fall en mindre lyxbåt. Roddar-Per och jag börjar lite försiktigt med att vraka nedanstående kayak. Alltid en början.
Fyndplatsen är i viken vid Abbelås. För er som bor utanför Vässingsö måste detta verka vara ett konstigt namn, och jag vet inte hur det kommit till, men jag tillsammans med andra här ute vet var det är. Kayaken har säkert legat uppe på land någonstans i närheten och flutit iväg vid högvatten. Om någon vet vems den är eller var den legat, maila gosta@vrakat.se. Om ingen hör av sig får vi lämna in den på hittegodsavdelningen hos polisen.
Apropå vrakfynd så vill jag visa mitt finaste och märkligaste fynd under alla mina år som vrakare.
Det var en höstdag för 53 år sedan som jag tog mig till Hamnholmen för att vraka. Det är en klippö som ligger sydväst om Råö Rymdobservatorium och den bildar tillsammans med Öckerö den bästa naturhamnen i denna del av skärgården. Det var en vacker dag med hög och klar luft. Uppe på ön hade jag en bedövande utsikt, jag såg Nidingen där i sydväst och norrut kunde jag urskilja den lilla ögruppen Rön. När jag drog in luften genom näsan, stack det till och jag fick en riktig lyckokänsla. Kunde det vara naturens lustgas?
Högst uppe på Hamnholmen ligger, vad jag tror, ett bronsåldersröse. Det är ett område med mycket mindre stenar. När jag var i tolvårsåldern berättade David, min farfar och fiskare, en historia från andra världskriget, sann eller skröna. Det var ju många fartyg som sänktes ute på havet. David berättade att det flöt in så många lik av soldater och sjömän att man inte hann att ta dem till kyrkogården utan begravde dem i detta stenröse. Ni kan säkert förstå hur spännande detta var för mig och min kompis Björn. Vi gav oss ut till Hamnholmen och lyfte bort sten i röset för att hitta benrester. Kraften och lusten försvann snabbt när vi inte hittade något, men jag undrar fortfarande om det var sant.
Jag följde strandkanten ut till den höga klippan nordväst ut och fortsatte efter klippkanten när jag såg en bräda där nere på en klipphäll. Det konstiga var att den hade en rundformad kant. Jag tog mig ner och vände på brädan och blev förvånad och nästan lite chockad. Jag hade inte sett något liknande, någon form av dekoration ifrån ett gammalt skepp. Det är klart man undrade på vilket skepp den suttit och hur den kunde vara så oskadd efter så många år i havet. Det undrade jag då för 53 år sedan och det undrar jag fortfarande.
Jag har verkligen försökt att få reda mer på vilket skepp den kan ha suttit på. Sjöfartsmuseet kunde endast säga att det kommer från 1800-talet men inte på vilket typ av skepp det kunde ha varit. Jag har tittat igenom en mängd bilder på Digitala museet som Sjöhistoriska har, utan att finna något liknande. Det syns tydligt att detta är en del av ett större ornament och var satt den, i fören eller i aktern. Björn Åkerlund har gjort en otrolig publikation om vrak runt Nidingen. I den kan man läsa att 10 september 1903 förliste briggen Alix, byggd i Sunderland 1863, i en västlig orkan, på ett grund lite norrut från Hamnholmen. Åtta man omkom. Kan det vara detta skepp?
Jag hoppas på att någon av er kan hjälpa mig att hitta svaret. Jag är tacksam för alla tips för att få bättre kännedom om mitt bästa strandfynd.